Ordlista för teknisk SEO

Crawling, upptäckt och indexering

Teknisk SEO: 

Teknisk SEO är allt arbete som gör att Google kan hitta, läsa, förstå och indexera sidor på en webbplats. Det är alltså den tekniska grunden som behöver fungera för att innehållet ska kunna synas i sökresultaten.

Crawlability:

Crawlability handlar om hur lätt det är för Google att ta sig in på en sida och läsa innehållet där. Om en sida har bra crawlability kan Google komma åt den utan hinder.

Discoverability: 

Discoverability betyder hur lätt det är för Google att upptäcka att en sida finns. Om en sida inte går att hitta via länkar eller sitemap blir det mycket svårare för Google att ens börja läsa den.

Crawling: 

Crawling är när Google besöker en sida för att hämta innehåll. Det är första steget där Google går in på sidan och läser text, länkar, bilder och annat som finns där.

Recrawling:

Recrawling är när Google kommer tillbaka till en sida igen. Det gör Google för att se om innehållet har ändrats sedan förra gången sidan besöktes.

Fetching: 

Fetching betyder att Google hämtar en sida eller en fil från servern. Det är själva förfrågan som gör att innehållet kan laddas och läsas.

Parsing: 

Parsing är när Google går igenom koden på sidan och plockar ut det som är viktigt. Det kan vara text, länkar, rubriker och andra delar som hjälper Google att förstå sidan.

Rendering: 

Rendering är när Google bygger upp sidan så som den faktiskt visas för besökaren. Det är särskilt viktigt på sidor där innehåll laddas in med JavaScript.

Rendered HTML: 

Rendered HTML är den färdiga versionen av sidans kod efter att sidan har byggts upp. Det är den version Google tittar på för att se vad som faktiskt finns på sidan.

Render queue: 

Render queue är kön där sidor väntar på att bli renderade. Alla sidor renderas inte direkt, så vissa får vänta innan Google bygger upp dem helt.

Crawl queue: 

Crawl queue är kön där URL:er väntar på att bli crawlade. Man kan tänka på det som Googles väntelista över sidor som ska besökas.

Processing: 

Processing är steget där Google bearbetar informationen från sidan efter att den har hämtats. Då går Google igenom innehåll, länkar och andra signaler för att avgöra vad sidan handlar om.

Indexering: 

Indexering är när Google sparar information om en sida i sitt index. Först då har sidan chans att visas i sökresultaten.

Deindexering: 

Deindexering betyder att en sida tas bort ur Googles index. När det händer kan sidan normalt inte längre synas som en vanlig träff i sökresultatet.

Reindexering: 

Reindexering betyder att Google indexerar sidan igen efter att något har ändrats. Det gör att Google kan uppdatera sin bild av sidan med ny information.

Serving: 

Serving är steget där Google visar ett resultat för användaren. Det är alltså när Google väljer att ta fram sidan i själva sökresultatet.

Googlebot: 

Googlebot är namnet på Googles egna robotar som crawlar webben. Det är de som besöker sidor och samlar in information till Googles index.

Googlebot Smartphone: 

Googlebot Smartphone är Googles mobila robot. Den används för att se sidan som en mobil användare skulle se den.

Google crawlers: 

Google crawlers är samlingsnamnet för Googles olika robotar som hämtar innehåll från webben. Googlebot är ett av de vanligaste namnen inom den gruppen.

Crawler: 

En crawler är ett automatiskt program som besöker webbsidor och läser innehållet. Sökmotorer använder crawlers för att hitta och förstå sidor på internet.

Bot: 

Bot är bara ett annat ord för ett automatiskt program. Inom SEO används det ofta som ett enklare ord för crawler.

Spider: 

Spider är ett äldre ord för crawler. Det betyder i praktiken samma sak, alltså en robot som går runt på webben och läser sidor.

Crawl stats: 

Crawl stats är en rapport som visar hur Google har crawlat din webbplats över tid. Där kan du se hur ofta Google besöker sajten och om det har funnits problem.

Crawl requests:

Crawl requests är de förfrågningar Google skickar när den försöker hämta sidor och filer från din sajt. Ju fler sådana förfrågningar, desto mer aktivitet har Google haft på webbplatsen.

Host status: 

Host status visar om Google har kunnat nå din webbplats utan problem. Om något är fel här betyder det ofta att servern varit seg, nere eller svår att komma åt.

Last crawl: 

Last crawl visar när Google senast besökte en viss sida. Det hjälper dig att förstå hur nyligen sidan faktiskt har blivit läst av Google.

URL Inspection: 

URL Inspection är ett verktyg där du kan kontrollera hur Google ser på en specifik URL. Där kan du se om sidan är indexerad, när den senast crawlas och om något verkar vara fel.

Page Indexing: 

Page Indexing är rapporten som visar vilka sidor Google har indexerat och vilka som inte har blivit indexerade. Den hjälper dig att förstå varför vissa sidor syns i Google och andra inte gör det.

Index coverage: 

Index coverage är ett bredare sätt att prata om hur mycket av webbplatsen som finns med i Googles index. Det handlar alltså om vilka sidor som är indexerade och vilka problem som stoppar andra sidor.

Discovered – currently not indexed: 

Det betyder att Google har hittat sidan men ännu inte gått in och läst den ordentligt. Google vet alltså att sidan finns, men har inte tagit nästa steg än.

Crawled – currently not indexed: 

Det betyder att Google redan har besökt sidan och läst den, men ändå inte lagt till den i indexet. Sidan är alltså känd av Google, men visas inte som en vanlig sökträff just nu.

Excluded: 

Excluded betyder att sidan inte finns i Googles index. Google känner ofta till sidan, men har av någon anledning valt att inte ta med den.

Indexed:

Indexed betyder att sidan finns i Googles index. Det innebär att den kan visas i sökresultaten när någon söker.

Submitted and indexed: 

Submitted and indexed betyder att sidan har skickats in till Google, ofta via en sitemap, och sedan också blivit indexerad. Det är ett tecken på att Google både har hittat sidan och valt att ta med den i sitt index.

Duplicate without user-selected canonical: 

Det betyder att Google ser sidan som en kopia av en annan sida, men att du inte själv har talat om vilken version som ska vara huvudsidan. Då får Google själv försöka välja vilken version som ska räknas som original.

Alternate page with proper canonical tag: 

Det betyder att sidan är en alternativ version av en annan sida och att canonical-taggen pekar rätt. Google förstår då att det är den andra sidan som ska räknas som huvudsidan.

Crawlstyrning och robotdirektiv

robots.txt: 

robots.txt är en fil som ligger på webbplatsen och talar om för crawlers vilka delar av sajten de får eller inte får crawla. Den styr alltså främst åtkomst för crawling, inte direkt om en sida ska visas i Google eller inte.

robots.txt rules: 

robots.txt rules är själva reglerna i robots.txt-filen. Det är de rader som säger vilken crawler regeln gäller för och vilka sökvägar som får eller inte får crawlas.

user-agent: 

user-agent är namnet på den crawler som en viss regel ska gälla för. På så sätt kan du ge olika instruktioner till olika robotar.

allow: 

allow är en regel som säger att en viss sökväg får crawlas. Den används ofta för att öppna upp en viss del av en katalog som annars blockeras av andra regler.

disallow: 

disallow är en regel som säger att en viss sökväg inte får crawlas. Det betyder att Google inte ska gå in och läsa innehållet där, men URL:en kan ändå ibland kännas till och i vissa fall fortfarande förekomma i sökresultat utan vanlig snippet.

sitemap directive: 

sitemap directive är raden i robots.txt som pekar ut var din sitemap finns. Den hjälper crawlers att lättare hitta viktiga URL:er på webbplatsen.

crawl-delay: 

crawl-delay är en rad som vissa tänker kan sakta ner en crawler, men Google Search stöder den inte. För Googlebot har den alltså ingen effekt.

robots meta tag: 

robots meta tag är en tagg på sidnivå som styr hur en HTML-sida får indexeras och visas i sökresultaten. Den används när du vill styra en enskild sida mer exakt än vad robots.txt gör.

X-Robots-Tag:

X-Robots-Tag är samma typ av styrning som robots meta tag, men den skickas i HTTP-headern i stället för i HTML-koden. Den är särskilt användbar för filer som PDF:er, bilder och videor där man inte kan lägga in en vanlig meta tag.

all: 

all betyder att det inte finns några särskilda begränsningar för indexering eller visning. Det är i praktiken standardläget, så att skriva ut den regeln brukar inte ändra något.

Noindex:

noindex betyder att sidan eller filen inte ska visas i Googles sökresultat. Det är den tydligaste signalen när du vill hålla en sida utanför indexet, men Google måste kunna crawla sidan för att faktiskt se regeln.

nofollow: 

nofollow betyder att Google inte ska följa länkarna på sidan för vidare upptäckt av andra sidor. Det används när du inte vill att länkarna på sidan ska användas som vanliga crawlspår.

none: 

none betyder samma sak som noindex och nofollow tillsammans. Det är alltså en kortare variant av att säga både “indexera inte sidan” och “följ inte länkarna på sidan”.

nosnippet: 

nosnippet betyder att Google inte ska visa någon vanlig textsnippet eller videoförhandsvisning för sidan i sökresultaten. En statisk bildminiatyr kan ändå ibland visas om Google tycker att det ger en bättre användarupplevelse.

noarchive: 

noarchive är en gammal regel som Google Search inte längre använder. Anledningen är att funktionen med cachad länk inte längre finns på samma sätt i Googles sökresultat.

noimageindex: 

noimageindex betyder att bilderna på sidan inte ska indexeras. Sidan i sig kan fortfarande vara indexerad, men bilderna från sidan ska inte tas med som vanliga bildresultat.

notranslate: 

notranslate betyder att Google inte ska erbjuda översättning av sidan i sökresultaten. Det påverkar alltså möjligheten att få sidans titel och snippet översatta via Googles översättningsfunktion i sökningen.

nositelinkssearchbox: 

nositelinkssearchbox är också en gammal regel som Google Search inte längre använder. Den funktionen finns inte längre kvar, så regeln har ingen praktisk effekt i dag.

unavailable_after: 

unavailable_after betyder att sidan inte ska visas i sökresultaten efter ett visst datum och en viss tid. Det används när innehåll ska vara synligt fram till en bestämd tidpunkt och sedan försvinna ur söket.

max-snippet: 

max-snippet styr hur lång textsnippet Google får visa för sidan i sökresultaten. Sätter du värdet till 0 blir det i praktiken samma sak som nosnippet, medan -1 betyder att Google själv får välja längden.

max-image-preview: 

max-image-preview styr hur stor bildförhandsvisning Google får visa för sidan i sökresultaten. Du kan alltså begränsa om ingen, standardstor eller stor bildförhandsvisning får användas.

max-video-preview: 

max-video-preview styr hur många sekunder av en videoförhandsvisning Google får visa i sökresultaten. Om du sätter värdet till 0 tillåts ingen vanlig videoförhandsvisning, medan -1 betyder att det inte finns någon övre gräns.

data-nosnippet: 

data-nosnippet är ett HTML-attribut som används för att markera en viss del av innehållet som inte får användas i snippets. Det är alltså till för att dölja specifika textdelar från utdraget i sökresultatet i stället för att blockera hela sidan.

indexifembedded: 

indexifembedded betyder att innehållet får indexeras när det är inbäddat på en annan sida, även om själva sidan har noindex. Den här regeln fungerar bara tillsammans med noindex och används främst när man vill att innehåll ska kunna synas via inbäddningar men inte som en egen vanlig sida.

Canonicalisering och duplicering

Canonicalization är processen där Google väljer vilken version av flera lika eller nästan lika sidor som ska räknas som huvudversionen. Det gör att Google slipper visa flera versioner av samma innehåll och i stället kan fokusera på en tydlig sida i sökresultaten.

Canonical URL

En canonical URL är den sida som räknas som huvudversionen av innehållet. Om samma innehåll finns på flera URL:er är det den här versionen Google helst vill använda som den viktigaste.

Selected canonical

Selected canonical är den URL som i slutändan har valts som huvudversion. Det är alltså den sida som faktiskt används som den viktigaste versionen i Googles system.

Google-selected canonical

Google-selected canonical är den version som Google själv har valt som huvudversion. Det kan vara samma sida som du har rekommenderat, men Google kan också välja en annan om den tycker att den passar bättre.

User-declared canonical

User-declared canonical är den URL som du själv har angett som huvudversion. Det är alltså din egen signal till Google om vilken sida du vill ska räknas som originalet.

rel=canonical

rel=canonical är en tagg i sidans kod som talar om vilken URL som ska ses som huvudversionen. Den används när flera sidor har samma eller nästan samma innehåll och du vill peka ut vilken sida som ska prioriteras.

Self-referencing canonical

En self-referencing canonical betyder att en sida pekar på sig själv som canonical. Det används för att tydligt visa att just den sidan är den version du vill att Google ska behandla som huvudversionen.

Canonical HTTP header

En canonical HTTP header är ett sätt att ange canonical i serverns svar i stället för i HTML-koden. Det används ofta för filer som PDF:er eller andra dokument där man inte kan lägga in en vanlig canonical-tagg på sidan.

Duplicate content

Duplicate content betyder att samma eller mycket liknande innehåll finns på flera olika URL:er. Då behöver Google förstå vilken version som ska ses som huvudversionen och vilken som bara är en kopia eller alternativ version.

Near-duplicate content

Near-duplicate content är innehåll som inte är helt identiskt, men så likt att Google ändå kan behandla sidorna som nästan samma. Det kan till exempel vara små skillnader i text, filtrering eller layout medan huvudinnehållet fortfarande i stort sett är detsamma.

Duplicate cluster

En duplicate cluster är en grupp av URL:er som Google har samlat ihop eftersom de verkar innehålla samma eller nästan samma innehåll. Från den gruppen väljer Google sedan en sida som canonical.

Alternate page

En alternate page är en alternativ version av en annan sida. Det betyder att sidan hör ihop med en huvudversion och därför normalt inte är den som Google vill visa som den viktigaste i sökresultaten.

Preferred URL

Preferred URL är den URL som du helst vill att användare och sökmotorer ska se som huvudversionen. Det är alltså den adress du föredrar att Google använder när flera versioner av samma innehåll finns.

Parameter duplicate

En parameter duplicate uppstår när samma innehåll går att nå via URL:er med olika parametrar. Det händer ofta när sortering, filtrering eller spårning lägger till extra delar i webbadressen utan att sidan egentligen blir ny.

Protocol duplicate

En protocol duplicate uppstår när samma sida finns både på HTTP och HTTPS. Då blir det två olika URL:er för samma innehåll, trots att det i praktiken är samma sida.

Hostname duplicate

En hostname duplicate uppstår när samma innehåll går att nå via olika värdnamn, till exempel med och utan www

. Då kan Google se flera adresser för samma sida om du inte tydligt visar vilken version som är huvudversionen.

Trailing-slash duplicate

En trailing-slash duplicate uppstår när både versionen med och utan avslutande snedstreck fungerar, till exempel /sida och /sida/. Om båda går att öppna och visar samma innehåll kan de bli två olika URL:er för samma sida.

Uppercase/lowercase duplicate

En uppercase/lowercase duplicate uppstår när samma sida går att nå med stora och små bokstäver i URL:en. Om servern behandlar dem som olika adresser kan Google uppfatta dem som separata URL:er trots att innehållet är samma.

Syndication duplicate

En syndication duplicate uppstår när samma innehåll publiceras på flera olika webbplatser eller domäner. Då behöver Google förstå vilken version som är den ursprungliga eller viktigaste, särskilt om innehållet har kopierats eller syndikerats vidare.

Printer-friendly duplicate

En printer-friendly duplicate är en utskriftsanpassad version av en sida som innehåller nästan samma innehåll som originalsidan. Om både vanliga sidan och utskriftsversionen går att indexera kan Google se dem som två versioner av samma innehåll.

URL-struktur och URL-varianter

URL structure

URL structure betyder hur en webbadress är uppbyggd. Det handlar om hur domän, mappar, sidnamn och eventuella parametrar sitter ihop i en tydlig och logisk struktur.

Crawlable URL

En crawlable URL är en webbadress som Google faktiskt kan nå och läsa. Om URL:en går att följa, ladda och förstå utan hinder har den goda förutsättningar att bli crawlad.

Clean URL

En clean URL är en ren och lättläst webbadress utan onödigt krångel. Den brukar vara enkel för både människor och sökmotorer att förstå direkt när man ser den.

Static URL

En static URL är en stabil webbadress som inte ändras beroende på filter, sortering eller användarval. Den ser ofta enkel ut och används ofta för vanliga sidor som artiklar eller landningssidor.

Dynamic URL

En dynamic URL är en webbadress som ofta byggs upp med parametrar och kan ändras beroende på till exempel filter, sökningar eller sortering. Google nämner att sådana URL:er ibland kan skapa problem, särskilt när de leder till många variationer av samma innehåll.

Slug

En slug är den del av URL:en som identifierar sidan, ofta längst bak i adressen. Det är vanligtvis den del som beskriver innehållet med ord, till exempel teknisk-seo eller canonical-tagg.

Path

Path är den del av URL:en som visar var resursen ligger i strukturen efter domänen. Man kan tänka på den som vägen till sidan, till exempel /seo-begrepp/teknisk-seo/.

Query string

Query string är delen i URL:en som kommer efter ett frågetecken. Där ligger ofta extra information som filter, söktermer eller spårning.

URL parameter

En URL-parameter är en extra bit information i query stringen som ändrar eller beskriver innehållet på sidan. Parametrar används ofta för filtrering, sortering, spårning eller sessionshantering.

Filter URL

En filter URL är en URL som visar innehåll utifrån ett visst filter, till exempel färg, storlek eller kategori. Den skapas ofta med parametrar och kan leda till många olika versioner av nästan samma sida.

Sort URL

En sort URL är en URL där innehållet bara visas i en annan ordning, till exempel efter pris eller datum. Den skapar ofta inte nytt innehåll, utan bara en annan sortering av samma innehåll.

Faceted navigation

Faceted navigation är ett system där besökaren kan filtrera innehåll på olika sätt, till exempel efter färg, storlek, pris eller kategori. Det är bra för användaren, men kan skapa väldigt många URL:er som gör crawling långsammare och mer resurskrävande.

Session ID

Ett session ID är ett unikt värde som används för att hålla reda på en användares besök eller session. Om det läggs i URL:en kan det skapa många olika URL-varianter av samma sida.

Tracking parameter

En tracking parameter är en parameter i URL:en som används för att mäta var ett klick eller besök kommer ifrån. Den ändrar oftast inte själva innehållet på sidan, men skapar ändå en ny URL-variant.

UTM parameter

En UTM-parameter är en särskild typ av tracking parameter som används för kampanjmätning, till exempel i Google Analytics. Den hjälper dig se var trafiken kommer ifrån, men gör samtidigt att samma sida kan få flera olika URL-versioner.

URL fragment

Ett URL fragment är delen efter # i en webbadress. Det används ofta för att hoppa till en viss del av sidan eller för att styra vissa funktioner i gränssnittet.

Hash URL

En hash URL är en URL som använder ett fragment, alltså delen efter #. I SEO-sammanhang är det viktigt att känna till att Google generellt inte använder URL-fragment på samma sätt som vanliga crawlbara URL-delar.

Absolute URL

En absolute URL är en fullständig webbadress med protokoll och domän, till exempel https://example.com/sida/. Google rekommenderar absoluta URL:er i canonical-taggar eftersom de är tydligare och minskar risken för fel.

Relative URL

En relative URL är en adress som inte innehåller hela domänen, utan utgår från en basadress. Den kan fungera tekniskt, men i vissa sammanhang, som med canonical, rekommenderar Google absoluta URL:er i stället.

Canonical slug

Canonical slug är inte en formell Google-term, men används ofta för att beskriva den slug som hör till den version av URL:en som ska vara huvudversionen. Tanken är alltså att den “rätta” sluggen ska användas i den canonical URL du vill att Google ska utgå från.

Persistent URL

En persistent URL är en webbadress som är tänkt att vara stabil över tid. Målet är att samma sida ska kunna nås via samma URL länge, utan att adressen ändras i onödan.

Descendant URL

Descendant URL är inte heller en strikt officiell Google-term, men används ibland för att beskriva en URL som ligger längre ner i en struktur under en annan URL. Ett exempel är att /seo-begrepp/teknisk-seo/ ligger under /seo-begrepp/.

Duplicate URL

En duplicate URL är en annan webbadress som leder till samma eller nästan samma innehåll som en annan sida. Då behöver Google försöka förstå vilken version som ska ses som huvudversionen.

URL normalization

URL normalization handlar om att behandla olika URL-varianter som samma adress eller att välja en konsekvent standardversion. Det är viktigt för att minska onödiga dubletter och göra strukturen tydligare.

Lowercase URL

En lowercase URL är en URL som skrivs med små bokstäver. Det är ofta klokt att hålla sig till små bokstäver för att undvika att olika varianter av samma adress uppfattas som olika URL:er.

Trailing slash

Trailing slash är det avslutande snedstrecket i slutet av en URL, som i /sida/. Om både versionen med och utan avslutande snedstreck fungerar kan det skapa två olika URL-varianter för samma innehåll.

www vs non-www

www vs non-www handlar om att samma webbplats kan finnas både med www och utan www i adressen. Om båda versionerna fungerar utan tydlig styrning kan Google se dem som olika versioner av samma webbplats eller sida.

HTTP vs HTTPS

HTTP vs HTTPS handlar om vilken version av protokollet en sida använder. Google föredrar i normalfallet HTTPS som canonical framför motsvarande HTTP-version, så länge HTTPS-versionen inte har tekniska problem eller motstridiga signaler.

Redirects, migreringar och svarskoder

Redirect

En redirect betyder att en webbadress skickar dig vidare till en annan webbadress. Det används när en sida har flyttats eller när du vill att en annan URL ska vara den som gäller.

Server-side redirect

En server-side redirect sker direkt på servern innan sidan laddas klart i webbläsaren. Det är den tydligaste och mest pålitliga typen av redirect för både användare och Google.

Client-side redirect

En client-side redirect sker i webbläsaren efter att sidan redan börjat laddas. Den används ibland, men är oftast inte lika tydlig som en redirect som sker direkt på servern.

Meta refresh

Meta refresh är en redirect som ligger i sidans kod och skickar vidare besökaren efter en viss tid. Den fungerar, men används ofta bara när man inte kan sätta en vanlig redirect på servern.

JavaScript redirect

En JavaScript redirect skickar vidare användaren med hjälp av JavaScript. Den kan fungera, men är oftast inte förstahandsvalet när en vanlig server-side redirect går att använda.

301 Moved Permanently

301 betyder att sidan har flyttats permanent till en ny adress. Det är den vanliga redirecten när du vill säga att den gamla URL:en ska ersättas av en ny.

302 Found

302 betyder att flytten är tillfällig. Den används när sidan bara ska skickas vidare under en period och den gamla adressen egentligen fortfarande är den riktiga.

303 See Other

303 betyder att användaren ska hämta innehållet från en annan adress. Den används mest i tekniska webbflöden, till exempel efter att ett formulär har skickats in.

307 Temporary Redirect

307 betyder också att flytten är tillfällig. För Google fungerar den i praktiken som en 302, men den tekniska betydelsen i HTTP är mer exakt.

308 Permanent Redirect

308 betyder att flytten är permanent. För Google fungerar den i praktiken som en 301, men den tekniska betydelsen i HTTP är mer exakt.

Redirect chain

En redirect chain är när en URL skickar vidare till en annan URL, som sedan skickar vidare igen. Det är bättre att gå direkt till slutmålet än att ha flera steg i rad.

Redirect loop

En redirect loop är när redirects skickar runt användaren i en cirkel utan att man någonsin landar rätt. Då går sidan i praktiken inte att nå.

Hop

Ett hop är ett steg i en redirectkedja. Om en URL går via tre olika adresser innan man kommer fram, då har den flera hops.

Site move

Site move betyder att en webbplats eller delar av den flyttas till nya adresser. Det kan handla om domänbyte, protokollbyte eller att URL-strukturen görs om.

Site migration

Site migration är ett större byte på webbplatsen som påverkar URL:er, struktur, domän eller teknik. Det är alltså en större flytt där många sidor ofta ändras samtidigt.

Domain migration

Domain migration betyder att sajten flyttas från en domän till en annan. Då behöver gamla adresser peka vidare till rätt nya adresser.

Protocol migration

Protocol migration betyder att sajten byter protokoll, oftast från HTTP till HTTPS. Det är alltså samma webbplats, men med ett nytt sätt att leverera sidorna.

HTTP to HTTPS migration

HTTP to HTTPS migration betyder att hela webbplatsen flyttas från osäkra HTTP-adresser till säkra HTTPS-adresser. Det är en vanlig teknisk flytt som normalt kräver redirects från alla gamla URL:er till deras nya HTTPS-versioner.

Path migration

Path migration betyder att sökvägen i URL:en ändras. Det kan till exempel vara att /kategori/sida byts till /guider/sida, även om domänen är samma.

200 OK

200 betyder att allt fungerade och att servern skickade tillbaka sidan som vanligt. Det är den normala statuskoden när en sida laddas korrekt.

204 No Content

204 betyder att servern svarade korrekt men inte skickade tillbaka något innehåll att visa. Det är alltså ett lyckat svar, men utan någon vanlig sida eller fil i svaret.

206 Partial Content

206 betyder att bara en del av innehållet skickades tillbaka. Den används när bara en viss del av en fil eller resurs har begärts.

304 Not Modified

304 betyder att innehållet inte har ändrats sedan senaste gången det hämtades. Då kan webbläsaren eller systemet använda sin sparade version i stället för att ladda om allt igen.

400 Bad Request

400 betyder att servern inte kan förstå begäran eftersom något i den är fel. Det handlar alltså oftast om att förfrågan är felaktigt skickad eller trasig.

401 Unauthorized

401 betyder att sidan kräver inloggning eller giltig autentisering. Utan rätt uppgifter får användaren eller boten inte tillgång till innehållet.

403 Forbidden

403 betyder att servern förstår begäran men vägrar ge tillgång. Sidan finns alltså, men åtkomsten är förbjuden.

404 Not Found

404 betyder att sidan inte finns på den adress som efterfrågas. Det är den vanliga statuskoden när en sida är borta eller när URL:en är fel.

410 Gone

410 betyder att sidan har tagits bort permanent. Den visar tydligare än en 404 att innehållet inte bara saknas just nu, utan verkligen är borta för gott.

429 Too Many Requests

429 betyder att servern har fått för många förfrågningar på kort tid. Det är alltså ett sätt att säga “lugna ner dig, försök igen senare”.

500 Internal Server Error

500 betyder att något har gått fel på servern. Felet ligger alltså inte i användarens webbläsare, utan på webbplatsens egen serversida.

502 Bad Gateway

502 betyder att en server fick ett dåligt eller ogiltigt svar från en annan server som den försökte prata med. Problemet ligger alltså i kommunikationen mellan servrar.

503 Service Unavailable

503 betyder att servern tillfälligt inte kan hantera begäran. Det händer ofta vid underhåll eller när servern är överbelastad.

504 Gateway Timeout

504 betyder att en server väntade för länge på svar från en annan server. Det är alltså ett timeout-fel mellan servrar.

Soft 404

En soft 404 är en sida som ser ut som en tom sida eller felsida, men som ändå skickar statuskod 200 i stället för 404 eller 410. Då kan Google tolka den som en sida som egentligen inte borde räknas som riktig.

DNS error

Ett DNS error betyder att domännamnet inte kan kopplas till rätt server. Då kommer Google eller användaren inte ens fram till webbplatsen.

Network error

Ett network error betyder att något i nätverket stoppade anslutningen mellan besökaren eller Google och servern. Problemet ligger alltså i vägen mellan dem, inte nödvändigtvis i själva sidan.

Server error

Ett server error betyder att felet ligger på webbplatsens serversida. Då kan sidan inte levereras som den ska, även om användaren försöker nå rätt adress.

Länkar, arkitektur och upptäckbarhet

Crawlable links

Crawlable links är länkar som Google faktiskt kan följa för att hitta andra sidor. Om en länk är crawlable kan Google använda den för att upptäcka nytt innehåll på sajten.

<a href>

<a href> är den vanliga HTML-länken som används för att länka till en annan sida. Det är den typ av länk Google helst vill se eftersom den är tydlig och lätt att följa.

Anchor text

Anchor text är den klickbara texten i en länk. Den hjälper både användaren och Google att förstå vad sidan du länkar till handlar om.

Internal linking

Internal linking betyder att du länkar mellan sidor på din egen webbplats. Det hjälper Google att hitta fler sidor och förstå vilka sidor som är viktigast på sajten.

Site architecture

Site architecture är hur webbplatsens sidor är organiserade och hänger ihop med varandra. Det handlar alltså om strukturen på sajten och hur lätt det är att ta sig från en sida till en annan.

Flat architecture

En flat architecture betyder att viktiga sidor ligger ganska nära startsidan och går att nå med få klick. Det gör det oftast lättare för både användare och Google att hitta innehållet snabbt.

Deep architecture

En deep architecture betyder att sidor ligger längre ner i strukturen och kräver fler klick för att nås. Om arkitekturen blir för djup kan viktiga sidor bli svårare att hitta.

Crawl depth

Crawl depth handlar om hur långt ner i sajtens länkstruktur en sida ligger ur Googles perspektiv. Ju fler steg Google måste följa för att komma fram till sidan, desto djupare ligger den.

Click depth

Click depth betyder hur många klick en besökare behöver göra för att nå en viss sida. Det används ofta för att beskriva hur långt bort en sida ligger från startsidan eller en kategori.

Hierarchy

Hierarchy betyder den ordning och nivåindelning som finns mellan sidor på en webbplats. Det visar vilka sidor som är överordnade, underordnade eller hör ihop i samma struktur.

Breadcrumb

En breadcrumb är en navigationsstig som visar var på sajten en sida ligger, till exempel startsida > kategori > undersida. Den hjälper användaren att förstå sin plats i strukturen och att enkelt gå upp en nivå.

Orphan page

En orphan page är en sida som inte har några interna länkar som pekar till den från andra sidor på sajten. Det gör den svårare för både användare och Google att hitta.

Hub page

En hub page är en samlingssida som länkar vidare till flera relaterade sidor inom ett ämne. Den fungerar som en central överblick där användaren kan hitta vidare till mer specifikt innehåll.

Pillar page

En pillar page är en större huvudsida om ett ämne som länkar vidare till mer detaljerade undersidor. Det är inte en officiell Google-term, men används ofta i SEO för att beskriva en central sida som håller ihop ett ämnesområde.

Cluster page

En cluster page är en mer specifik sida som hör ihop med en större huvudsida inom samma ämne. Den används för att täcka en smalare del av ämnet och länkas ofta ihop med andra relaterade sidor.

Taxonomy

Taxonomy betyder hur innehåll delas upp och sorteras i grupper, till exempel kategorier och underkategorier. Det är alltså själva systemet för hur innehållet organiseras på sajten.

Category page

En category page är en sida som samlar innehåll inom en viss kategori. Den fungerar ofta som en översiktssida som leder vidare till mer specifika undersidor eller produkter.

Subcategory page

En subcategory page är en undersida till en större kategori. Den används när du vill dela upp en bred kategori i mindre och mer specifika delar.

Paginated series

En paginated series är en serie sidor som hör ihop och är uppdelade i flera steg, till exempel sida 1, sida 2 och sida 3. Det används när allt innehåll inte visas på en enda sida.

Sequential links

Sequential links är länkar som leder vidare i en ordning, till exempel nästa sida eller föregående sida i en serie. De hjälper både användare och Google att förstå att flera sidor hör ihop i en följd.

Related links

Related links är länkar till annat innehåll som är relevant för det användaren redan läser. De används för att hjälpa besökaren vidare till liknande eller närliggande ämnen på sajten.

Navigational links

Navigational links är länkar som hjälper användaren att ta sig runt på webbplatsen, till exempel i menyer, breadcrumbs och sidfötter. De är viktiga eftersom de visar hur sajten är uppbyggd och gör innehållet lättare att hitta.

HTML sitemap

En HTML sitemap är en vanlig webbsida med länkar till viktiga delar av webbplatsen, gjord för människor att använda. Den är inte samma sak som en XML sitemap och ska ses som ett komplement till bra internlänkning, inte som en ersättning för den.

Pagination och inkrementell laddning

Pagination

Pagination betyder att innehåll delas upp på flera sidor i stället för att allt visas på en enda lång sida. Det används ofta när det finns många produkter, artiklar eller listobjekt att visa.

Paginated URLs

Paginated URLs är de olika webbadresser som hör till en uppdelad serie, till exempel sida 1, sida 2 och sida 3. Varje sida i serien har alltså sin egen URL.

Page series

En page series är en följd av sidor som hör ihop och visar innehåll i flera steg. Man kan tänka på det som en sidserie där varje del visar en bit av helheten.

Incremental page loading

Incremental page loading betyder att mer innehåll laddas in steg för steg i stället för allt på en gång. Det används för att göra sidan snabbare och lättare att använda.

Load more

Load more är en lösning där användaren klickar på en knapp för att visa mer innehåll. Det är alltså ett sätt att ladda nästa del av listan utan att byta till en helt ny sida direkt.

Infinite scroll

Infinite scroll betyder att mer innehåll laddas automatiskt när användaren scrollar nedåt. Det kan vara smidigt för besökaren, men Google behöver fortfarande kunna hitta innehållet via tydliga, separata URL:er om allt ska vara lätt att crawla.

Chunked content

Chunked content betyder att innehållet delas upp i mindre delar i stället för att allt visas samtidigt. Det görs ofta för att sidan ska kännas snabbare och enklare att använda.

Paginated category pages

Paginated category pages är kategorisidor som är uppdelade på flera sidor, till exempel en produktsida med många artiklar eller produkter som fortsätter på nästa sida. Det är vanligt i e-handel och stora innehållssidor.

Filtered pagination

Filtered pagination betyder att pagination används tillsammans med filter, till exempel färg, storlek eller pris. Då kan både uppdelningen i flera sidor och filtreringen påverka vilka URL:er som skapas.

Sort pagination

Sort pagination betyder att en paginerad lista också kan sorteras, till exempel efter pris, popularitet eller datum. Då kan samma serie få flera olika versioner beroende på vilken sortering som används.

Crawl path

Crawl path är den väg Google kan följa genom länkar för att ta sig från en sida till nästa. Om nästa del i en serie inte går att nå via tydliga länkar blir det svårare för Google att hitta hela innehållet.

Discoverable pagination

Discoverable pagination betyder att Google faktiskt kan hitta alla delar i en paginerad serie. För att det ska fungera behöver varje del vara nåbar via riktiga länkar och egna URL:er, inte bara via scroll eller knapptryckningar som Google kanske inte använder på samma sätt som en människa.

Sitemaps och feed-begrepp

XML sitemap

En XML sitemap är en fil som listar viktiga URL:er på din webbplats så att sökmotorer lättare kan hitta och förstå dem. Den kan också berätta sådant som när en sida senast uppdaterades och om det finns språkversioner, bilder, video eller nyhetsinnehåll kopplat till sidan.

Sitemap index

En sitemap index är en fil som pekar vidare till flera olika sitemaps. Den används när en sajt har så många URL:er eller så många olika sitemap-filer att man vill samla dem i en huvudfil.

URL set (<urlset>)

<urlset> är den översta behållaren i en vanlig XML sitemap. Det är den tagg som visar att filen innehåller en lista med URL-poster.

<loc>

<loc> är taggen där själva sidans fullständiga URL står. Det är alltså den viktigaste delen i varje sitemap-post, eftersom den talar om exakt vilken adress som gäller.

<lastmod>

<lastmod> visar när innehållet på sidan senast ändrades på ett meningsfullt sätt. Det ska alltså spegla senaste viktiga innehållsändringen, inte bara att någon råkade spara sidan igen.

<changefreq>

<changefreq> är en frivillig uppgift i sitemap-protokollet som beskriver hur ofta en sida förväntas ändras. Det är mer en hint än en garanti, och det är inte den viktigaste informationen i en sitemap.

<priority>

<priority> är en frivillig uppgift i sitemap-protokollet som anger hur viktig en URL är jämfört med andra URL:er på samma sajt. Den ska alltså inte ses som en rankingknapp, utan bara som en intern signal i sitemap-filen.

Image sitemap

En image sitemap är en sitemap som hjälper sökmotorer att förstå vilka bilder som hör till en sida. Den används när du vill ge extra information om bilder och göra dem lättare att upptäcka.

Video sitemap

En video sitemap är en sitemap som ger extra information om video på en sida. Den kan till exempel hjälpa Google att förstå att sidan innehåller en video och ge mer detaljer om den.

News sitemap

En news sitemap är en sitemap för nyhetsinnehåll. Den används för att ge Google tydlig information om nyhetsartiklar, till exempel titel och publiceringsdatum.

Hreflang sitemap

En hreflang sitemap är en XML sitemap där du också anger vilka språk- eller regionversioner som hör ihop. Den används för att hjälpa Google förstå att flera URL:er är olika språk- eller landsversioner av samma innehåll.

Alternate language entries

Alternate language entries är de poster i en hreflang sitemap som listar alla språk- eller regionversioner av en sida. Varje version ska peka på alla andra versioner, inklusive sig själv.

Sitemap canonical URLs

Sitemap canonical URLs betyder att du i första hand bör lägga in de URL:er som faktiskt är huvudversionerna av dina sidor. Det är alltså bäst att inte fylla sitemapen med dubletter eller alternativa URL-varianter.

Sitemap submission

Sitemap submission betyder att du skickar in din sitemap till Google, oftast via Search Console. Det hjälper Google att känna till sitemapen, men det garanterar inte att alla URL:er kommer att crawlas eller indexeras.

Sitemap discovery

Sitemap discovery betyder att Google hittar din sitemap, antingen genom att du skickar in den eller genom att du pekar ut den på andra sätt, till exempel i robots.txt. När Google har hittat den kan sitemapen användas som hjälp för att upptäcka URL:er på sajten.

RSS feed

En RSS feed är ett feed-format som främst visar de senaste uppdateringarna på en webbplats. Till skillnad från en XML sitemap, som brukar beskriva hela uppsättningen URL:er, handlar RSS mer om nytt och uppdaterat innehåll.

Atom feed

En Atom feed fungerar ungefär som en RSS feed och används också för att visa nya eller uppdaterade poster. Google beskriver RSS och Atom som format som passar bra för att signalera färska ändringar på webbplatsen.

International och språkversioner

hreflang

hreflang är en markering som hjälper Google förstå vilka språk- eller regionversioner av en sida som hör ihop. Den används för att visa rätt version för rätt användare i sökresultaten.

x-default

x-default används för att peka ut en standardsida som ska användas när du inte har en bättre språk- eller regionversion för användaren. Det kan till exempel vara en språkväxlarsida eller den version du vill använda som standard.

Localized versions

Localized versions är olika versioner av samma sida för olika språk eller regioner. Innehållet är i grunden samma, men anpassat för olika målgrupper.

Locale-adaptive pages

Locale-adaptive pages är sidor som visar olika innehåll beroende på användarens språk eller plats. De kan vara svårare för Google att crawla ordentligt eftersom Googlebot oftast kommer från USA och normalt inte skickar med Accept-Language.

Multilingual site

En multilingual site är en webbplats som finns på flera språk. Fokus ligger alltså på att hjälpa användare som talar olika språk, oavsett vilket land de befinner sig i.

Multi-regional site

En multi-regional site är en webbplats som riktar sig till användare i flera olika länder eller regioner. Det kan vara samma språk på flera marknader, men med olika versioner för olika länder.

Language targeting

Language targeting betyder att du försöker visa rätt innehåll för rätt språk. Det görs ofta med olika URL:er för olika språk och med hreflang som hjälper Google koppla ihop versionerna.

Region targeting

Region targeting betyder att du anpassar innehåll för en viss region, till exempel en del av världen eller ett geografiskt område. Det används när innehållet ska passa bättre för användare i olika platser, inte bara olika språk.

Country targeting

Country targeting betyder att du riktar innehåll till ett specifikt land. Det är vanligt när innehåll, erbjudanden eller information skiljer sig mellan olika länder.

Language code

En language code är språkdelen i hreflang-värdet, till exempel sv för svenska eller en för engelska. Den talar om vilket språk sidan är riktad till.

Region code

En region code är lands- eller regionsdelen i hreflang-värdet, till exempel SE i sv-SE. Den används när du vill skilja mellan versioner för olika länder eller regioner inom samma språk.

Self-referencing hreflang

Self-referencing hreflang betyder att en sida också listar sig själv i sin egen hreflang-uppsättning. Google säger att varje språkversion ska lista både sig själv och alla andra relevanta versioner.

Bidirectional hreflang

Bidirectional hreflang betyder att språkversionerna pekar tillbaka på varandra. Om två sidor inte länkar ömsesidigt mellan varandra kan Google ignorera markeringen.

hreflang in HTML

hreflang in HTML betyder att du lägger hreflang-taggar i sidans <head>. Det är ett vanligt sätt att tala om för Google vilka språk- och regionversioner som hör ihop.

hreflang in HTTP headers

hreflang in HTTP headers betyder att språkversionerna anges i HTTP-svaret i stället för i HTML-koden. Det används ofta för filer som PDF:er eller andra dokument som inte har en vanlig HTML-head.

hreflang in XML sitemap

hreflang in XML sitemap betyder att du anger språk- och regionversioner direkt i sitemapen. Google ser HTML, HTTP headers och sitemap som likvärdiga sätt att implementera hreflang.

International targeting

International targeting är arbetet med att hjälpa rätt användare i rätt land eller språk att hitta rätt version av ditt innehåll. Det handlar alltså om att strukturera sajten så att Google förstår både språk och geografisk målgrupp.

Geotargeting

Geotargeting betyder att du riktar innehåll till användare i ett visst land eller geografiskt område. Google rekommenderar tydliga metoder som hreflang, olika URL:er och explicita länkar i stället för att bara förlita sig på IP-styrning.

Mobil och device-specifika termer

Mobile-first indexing

Mobile-first indexing betyder att Google i första hand använder den mobila versionen av en sida för indexering och ranking. Det innebär att det är mobilversionen som Google främst tittar på när den ska förstå och bedöma innehållet.

Mobile version parity

Mobile version parity betyder att mobilversionen och desktopversionen ska innehålla samma viktiga innehåll, länkar och signaler. Om mobilversionen har mindre innehåll än desktopversionen kan Google missa viktig information eftersom den främst utgår från mobilen.

Responsive design

Responsive design betyder att samma sida anpassar sig efter skärmstorleken i stället för att du bygger separata sidor för olika enheter. Det är den lösning Google rekommenderar för nya webbplatser eftersom den brukar bli enklare att hantera och tydligare för både användare och sökmotorer.

Dynamic serving

Dynamic serving betyder att samma URL används, men att servern visar olika HTML beroende på vilken enhet besökaren använder. Det är alltså fortfarande samma adress, men innehållet som skickas kan skilja sig mellan mobil och desktop.

Separate URLs

Separate URLs betyder att mobil och desktop har olika webbadresser för samma innehåll. Det kan fungera, men kräver mer arbete eftersom relationen mellan versionerna måste vara tydlig.

m-dot

m-dot är ett vanligt namn för separata mobila URL:er som ligger på en mobil subdomän, till exempel m.example.com. Google säger att sådana lösningar fortfarande kan fungera, men rekommenderar dem inte för nya sajter eftersom de ofta skapar mer krångel.

Viewport

Viewport är den synliga ytan där sidan visas i mobilens webbläsare. Om viewporten inte är rätt inställd kan sidan visas för liten, kräva zoom eller bli svår att använda på mobilen.

Smartphone crawler

Smartphone crawler är Googles mobila robot som besöker och läser sidor som en mobil användare. Det är den roboten Google främst använder i mobile-first indexing.

Mobile usability

Mobile usability handlar om hur lätt en sida är att använda på mobil. Det gäller till exempel om texten går att läsa, om innehållet får plats på skärmen och om sidan fungerar bra utan att användaren behöver zooma eller scrolla i sidled.

Desktop/mobile parity

Desktop/mobile parity betyder att desktop och mobil ska vara så lika som möjligt när det gäller viktigt innehåll och viktiga SEO-signaler. Tanken är att Google och användaren ska möta samma huvudinformation oavsett enhet.

Alternate mobile URL

Alternate mobile URL är den mobila versionen av en sida när du använder separata URL:er för mobil och desktop. Den finns alltså som en egen mobil adress som hör ihop med desktopversionen.

Canonical mobile mapping

Canonical mobile mapping betyder att desktop- och mobilversionerna kopplas ihop på rätt sätt så att Google förstår att de hör till samma innehåll. När man använder separata URL:er behöver relationen mellan versionerna vara tydlig så att Google inte misstolkar dem som två helt olika sidor.

AMP

AMP är ett ramverk för att bygga snabba webbsidor med fokus på bra användarupplevelse. Det kan fortfarande användas, men det är inte ett krav för att lyckas i Google Search, och vanliga snabba mobilsidor kan fungera lika bra utan AMP.

JavaScript SEO och renderingstyper

JavaScript SEO

JavaScript SEO handlar om att se till att Google kan hitta, rendera och indexera innehåll som byggs upp med JavaScript. Det är extra viktigt när text, länkar eller metadata inte finns direkt i den första HTML-koden utan läggs till senare.

CSR

CSR står för client-side rendering. Det betyder att webbläsaren bygger upp sidans HTML med JavaScript i användarens egen browser i stället för att få färdig HTML direkt från servern.

Client-side rendering

Client-side rendering betyder att sidan byggs upp i webbläsaren med JavaScript efter att sidan har laddats. Det kan fungera bra, men du behöver vara extra noga så att Google verkligen kan se innehåll och länkar efter rendering.

SSR

SSR står för server-side rendering. Det betyder att servern skapar HTML-koden innan sidan skickas till användaren.

Server-side rendering

Server-side rendering betyder att sidan renderas på servern innan den skickas till webbläsaren. Då får både användaren och Google färdig HTML direkt, vilket ofta gör sidan lättare att läsa och snabbare att förstå.

SSG

SSG står för static site generation. Det betyder att HTML skapas i förväg, vanligtvis vid build, och sedan återanvänds för varje besökare.

Static site generation

Static site generation betyder att sidan byggs som statisk HTML i förväg i stället för när någon besöker den. Det gör att sidan ofta blir snabb och enkel att leverera, eftersom samma färdiga HTML kan skickas till alla.

ISR

ISR står för incremental static regeneration. Det betyder att statiska sidor kan uppdateras efter att sajten redan har byggts, utan att du behöver bygga om hela webbplatsen.

Hybrid rendering

Hybrid rendering betyder att en webbplats använder flera renderingstyper samtidigt, till exempel statiska sidor för vissa URL:er och server-renderade sidor för andra. Det är alltså en blandning i stället för att hela sajten körs på bara ett sätt.

Pre-rendering

Pre-rendering betyder att HTML skapas i förväg innan användaren öppnar sidan. I praktiken används ordet ofta om sidor som redan är renderade innan besöket, så att de kan visas snabbare och vara lättare för sökmotorer att läsa.

Dynamic rendering

Dynamic rendering betyder oftast att HTML skapas när sidan efterfrågas, i stället för i förväg vid build. I många ramverk används det som motsatsen till statisk generering, även om termen i SEO-sammanhang ibland också används om lösningar där bots får en för-renderad version.

Hydration

Hydration är när JavaScript kopplar på funktionalitet på HTML som redan har renderats från servern. Det är alltså steget där en redan synlig sida blir fullt interaktiv i webbläsaren.

Partial hydration

Partial hydration betyder att bara vissa delar av sidan hydreras och blir interaktiva, i stället för att hela sidan gör det på en gång. Det används för att minska mängden JavaScript och göra sidan snabbare.

Isomorphic rendering

Isomorphic rendering används om lösningar där samma app eller kodbas fungerar både på servern och i webbläsaren. I praktiken handlar det ofta om att sidan först renderas på servern och sedan tas över av JavaScript i klienten.

Rendered DOM

Rendered DOM är den struktur sidan har i webbläsaren efter att HTML, JavaScript och andra ändringar har byggt upp den. Det är alltså den “färdiga” versionen av sidan som man kan inspektera efter att koden har körts.

JavaScript-injected links

JavaScript-injected links är länkar som läggs in med JavaScript i stället för att finnas direkt i HTML från början. Om du använder sådana länkar behöver du kontrollera att de faktiskt syns i den renderade HTML-versionen som Google ser.

History API

History API är ett webbläsar-API som låter en sida ändra URL och hantera navigering utan att ladda om hela sidan. Det används ofta i JavaScript-appar för att skapa mer naturlig navigering.

Router-based navigation

Router-based navigation betyder att en router bestämmer vilken vy eller sida som ska visas utifrån URL:en. Det är vanligt i JavaScript-appar där navigation sker inne i appen i stället för genom att ladda helt nya HTML-dokument varje gång.

Hash routing

Hash routing är en metod där delen efter # i URL:en används för att styra navigation i en app. Den används i vissa SPA-lösningar, men är inte lika modern eller flexibel som routing med vanliga URL-vägar och History API.

SPA

SPA står för single-page application. Det betyder att appen laddar ett enda HTML-dokument och sedan byter innehåll inne på sidan med JavaScript i stället för att ladda en helt ny sida varje gång.

MPA

MPA står för multi-page application. Det betyder att varje ny sida normalt laddas som ett nytt dokument, i stället för att hela upplevelsen körs inne i ett enda HTML-dokument som i en SPA.

Lazy loading

Lazy loading betyder att innehåll eller resurser laddas först när de behövs, i stället för direkt från början. Det används ofta för bilder, video eller innehåll längre ner på sidan för att förbättra laddningstiden.

Deferred loading

Deferred loading betyder att sådant som inte är kritiskt skjuts upp och laddas senare. Tanken är att ge plats åt det viktigaste först, så att sidan kan visas och användas snabbare.

Code splitting

Code splitting betyder att JavaScript delas upp i mindre paket i stället för att allt laddas på en gång. Då kan sidan ladda bara det som behövs först och hämta resten senare.

Render-blocking resources

Render-blocking resources är filer, ofta CSS eller JavaScript, som stoppar sidan från att ritas upp direkt på skärmen. Ju fler sådana resurser du har, desto längre kan användaren behöva vänta innan sidan känns synlig och användbar.

DOMContentLoaded

DOMContentLoaded är en händelse som sker när HTML-dokumentet är helt inläst och parsad. Den väntar inte på att allt, som bilder och iframes, ska vara färdigladdat, men den väntar på defer-skript och moduler som ska köras först.

Hydration mismatch

Hydration mismatch betyder att HTML från servern inte matchar det som JavaScript försöker bygga upp i webbläsaren under hydration. När det händer kan ramverket varna, och i vissa fall måste det bygga om delar av sidan på klientsidan.

Structured data och markup

Structured data

Structured data är extra kod som hjälper Google att förstå vad en sida handlar om på ett mer exakt sätt. Den används för att beskriva innehållet på sidan i ett format som maskiner lättare kan läsa.

Schema markup

Schema markup är själva märkningen du lägger in på sidan för att beskriva innehållet med strukturerad data. Man använder alltså schema markup för att tala om för sökmotorer vad något är, till exempel en produkt, ett recept eller ett event.

Schema.org

Schema.org är vokabulären eller “ordlistan” bakom mycket structured data på webben. Där finns typer och egenskaper som används för att beskriva saker som företag, artiklar, produkter, bilder och recensioner.

JSON-LD

JSON-LD är ett format för structured data där informationen skrivs som ett separat kodblock. Google rekommenderar JSON-LD eftersom det oftast är enklast att lägga in och underhålla.

Microdata

Microdata är ett format där structured data läggs direkt i HTML-koden runt innehållet. Det fungerar, men är ofta mer pilligt att arbeta med än JSON-LD.

RDFa

RDFa är också ett format för structured data som byggs in i HTML-koden. Det är ett giltigt format, men används ofta mindre än JSON-LD i praktiken.

Rich results

Rich results är utökade sökresultat som kan visa mer information än en vanlig blå länk, till exempel betyg, pris, bild eller receptdata. Structured data kan göra en sida berättigad till sådana resultat, men det finns aldrig någon garanti att Google visar dem.

Rich snippets

Rich snippets är ett äldre och mer vardagligt namn för utökade sökresultat. Google använder oftare uttrycket rich results i sin egen dokumentation idag.

Rich Results Test

Rich Results Test är Googles verktyg för att kontrollera om en sida har structured data som kan kvalificera sig för rich results. Det används för att testa koden, hitta fel och se vilka resultattyper Google känner igen.

Structured data policies

Structured data policies är Googles regler och riktlinjer för hur structured data ska användas. Om markupen bryter mot reglerna kan den vara tekniskt korrekt men ändå inte visas som ett rich result.

Unsupported structured data

Unsupported structured data är markup som Google inte använder för någon viss Search-funktion, även om den kan vara giltig enligt Schema.org. Det betyder att koden fortfarande kan vara korrekt, men att du inte ska räkna med någon särskild visning i Google bara för att den finns där.

Unparsable structured data

Unparsable structured data betyder att Google hittar markupen men inte kan läsa den ordentligt på grund av syntaxfel eller trasig kod. Då kan Google ignorera den tills felen är rättade.

Organization schema

Organization schema används för att beskriva ett företag eller en organisation. Det kan hjälpa Google att bättre förstå sådant som namn, logotyp, kontaktuppgifter och andra detaljer om verksamheten.

WebSite schema

WebSite schema används för att beskriva hela webbplatsen som helhet. Google använder det bland annat som en viktig signal när du vill ange vilket webbplatsnamn du föredrar att ska visas i sökresultaten.

WebPage schema

WebPage schema används för att beskriva en enskild webbsida. Det är en mer allmän schematyp som passar vanliga sidor när du vill markera att det handlar om just en webbsida och inte till exempel en produkt eller ett recept.

BreadcrumbList

BreadcrumbList är schema för breadcrumbs, alltså navigationsstigen som visar var på sajten sidan ligger. Den hjälper Google att förstå sidans plats i strukturen och kan även påverka hur sökresultatet visas.

Article

Article är schema för artiklar, till exempel nyhetsartiklar eller andra redaktionella texter. Det används för att beskriva innehåll som är skrivet som en artikel med exempelvis rubrik, författare och publiceringsdatum.

FAQ

FAQ används för sidor med frågor och svar där varje fråga har ett tydligt svar direkt på sidan. Det är alltså markup för FAQ-innehåll, inte bara för att ordet “FAQ” råkar stå någonstans på sidan.

Product

Product är schema för produkter eller tjänster som säljs eller erbjuds. Det hjälper Google att förstå vad produkten är och kan kombineras med uppgifter som pris, lagerstatus och recensioner.

Merchant listing

Merchant listing är en produktupplevelse i Google som använder Product- och Offer-data för att visa mer detaljerad köpinformation. Den kan till exempel lyfta fram pris, tillgänglighet, frakt och returinformation.

Product snippet

Product snippet är en typ av produktresultat där Google kan visa sådant som pris, recensioner och annan produktinformation direkt i sökresultatet. Det är mer som ett utökat produktsnippet än en full shoppingupplevelse.

Review

Review är schema för en enskild recension av något, till exempel en produkt, tjänst eller plats. Det används när du vill beskriva en specifik bedömning eller omdöme.

AggregateRating

AggregateRating används för att visa ett sammanlagt betyg baserat på flera recensioner eller betyg. Det är alltså den typ av markup som beskriver ett genomsnittligt omdöme, inte en enskild recension.

LocalBusiness

LocalBusiness är schema för lokala företag med en fysisk närvaro eller ett lokalt serviceområde. Det används för att beskriva sådant som företagets namn, adress, öppettider och kontaktuppgifter.

VideoObject

VideoObject är schema för video. Det används för att beskriva en video med information som titel, beskrivning, miniatyrbild och andra detaljer om videoinnehållet.

ImageObject

ImageObject är schema för en bild eller bildfil. Det används när du vill beskriva en bild som ett eget objekt med information om till exempel URL och andra bilddetaljer.

ItemList

ItemList är schema för en lista med flera objekt i en viss ordning eller grupp. Det används när du vill markera att flera saker hör ihop i en lista, till exempel kurser, recept eller andra objekt.

Carousel markup

Carousel markup är markup som gör det möjligt för Google att förstå en lista som kan visas som en carousel, alltså flera kort från samma sajt i en svepbar rad. Google kopplar detta till ItemList tillsammans med vissa typer som stöds för sådana visningar.

Dataset

Dataset är schema för dataset och används för att beskriva strukturerade datamängder. Syftet är att göra dataset lättare att upptäcka i Google, särskilt inom områden som forskning, maskininlärning och offentlig data.

Course

Course är schema för kurser och utbildningsinnehåll. Det används för att beskriva själva kursen som erbjudande eller utbildning, inte bara en vanlig informationssida om ett ämne.

Recipe

Recipe är schema för recept. Det hjälper Google att förstå att sidan innehåller ett recept och kan beskriva sådant som ingredienser, tillagningstid och instruktioner.

Event

Event är schema för evenemang. Det används för att beskriva saker som datum, plats och namn för ett event så att Google tydligare kan förstå att sidan handlar om en specifik händelse.

Prestanda och page experience

Page experience

Page experience handlar om hur bra en sida känns att använda i praktiken. I Googles dokumentation ingår bland annat Core Web Vitals, HTTPS och att sidan inte stör användaren med jobbiga mellanlägg eller liknande hinder.

Core Web Vitals

Core Web Vitals är de viktigaste mätvärdena för hur en sida upplevs i verkligheten när det gäller laddning, interaktivitet och visuell stabilitet. De tre måtten är LCP, INP och CLS.

LCP

LCP står för Largest Contentful Paint och mäter hur lång tid det tar innan det största viktiga innehållet syns i viewporten. Enkelt sagt visar det hur snabbt huvudinnehållet verkar ha laddat för användaren.

INP

INP står för Interaction to Next Paint och mäter hur snabbt sidan reagerar när användaren försöker göra något, som att klicka, trycka eller skriva. Det hjälper dig förstå om sidan känns snabb eller seg när man faktiskt använder den.

CLS

CLS står för Cumulative Layout Shift och mäter hur mycket innehållet hoppar runt medan sidan laddar. Ju mindre sidan flyttar på saker oväntat, desto bättre upplevelse får användaren.

TTFB

TTFB står för Time to First Byte och mäter hur lång tid det tar innan webbläsaren får första byten från servern. Det säger alltså mycket om hur snabbt servern börjar svara.

FCP

FCP står för First Contentful Paint och mäter när det första synliga innehållet visas på sidan, till exempel text eller en bild. Det är ögonblicket då användaren först får bevis på att sidan faktiskt håller på att ladda.

Field data

Field data är riktiga prestandadata från verkliga användare ute i verkligheten. Det visar alltså hur sidan faktiskt fungerar för besökare på riktiga enheter och nätverk, inte bara i ett testverktyg.

Lab data

Lab data är prestandadata från kontrollerade tester i en testmiljö. Det är väldigt bra för felsökning och förbättringar, men det speglar inte alltid exakt hur riktiga användare upplever sidan.

CrUX

CrUX står för Chrome UX Report och är Googles dataset med riktiga användardata från Chrome. Det används för att visa hur riktiga besökare upplever en webbplats när det gäller bland annat Core Web Vitals.

Lighthouse

Lighthouse är Googles automatiserade verktyg för att testa webbsidor och hitta förbättringar inom bland annat prestanda, tillgänglighet och SEO. Det används främst som ett labbverktyg för diagnos, inte som en perfekt bild av verkliga användare.

Performance budget

En performance budget är en tydlig gräns för hur tung eller långsam en sida får bli. Tanken är att sätta maxgränser för till exempel filstorlek, antal requests eller vissa mätvärden så att sajten inte blir sämre över tid.

Render-blocking CSS

Render-blocking CSS är CSS som webbläsaren måste ladda och förstå innan sidan kan ritas upp ordentligt. Om den CSS:en är tung eller sen kan den fördröja det ögonblick då användaren ser innehållet.

Render-blocking JavaScript

Render-blocking JavaScript är JavaScript som stoppar eller fördröjer att sidan kan visas direkt. Sådana skript kan göra att användaren får vänta längre innan innehållet syns eller känns användbart.

Critical CSS

Critical CSS är den lilla del av CSS:en som behövs för att visa det viktigaste innehållet direkt när sidan öppnas. Genom att prioritera den kan du få sidan att kännas snabbare redan från start.

Preload

Preload är en resurs-hint som säger till webbläsaren att en viss fil kommer att behövas väldigt snart och bör hämtas tidigt. Den används för viktiga resurser som annars riskerar att upptäckas för sent.

Prefetch

Prefetch är en hint som säger till webbläsaren att en resurs troligen kommer att behövas senare. Den används alltså för att hämta och spara sådant i förväg som kan vara användbart vid nästa steg eller nästa sida.

Preconnect

Preconnect är en hint som säger till webbläsaren att den troligen snart behöver kontakta en viss server. Då kan webbläsaren börja förbereda anslutningen i förväg och spara tid senare.

dns-prefetch

dns-prefetch är en hint som gör att webbläsaren kan slå upp ett domännamn i förväg innan resursen faktiskt behövs. Det är ett lättare förberedelsesteg än preconnect och kan hjälpa framtida laddningar att gå lite snabbare.

Lazy-loaded images

Lazy-loaded images är bilder som laddas först när de är nära att synas på skärmen, i stället för direkt från början. Det sparar data och kan göra första laddningen snabbare, men viktiga bilder högst upp på sidan ska normalt inte lazy-loadas.

Image compression

Image compression betyder att bilder görs mindre i filstorlek utan att de blir onödigt dåliga. Målet är att skicka så lite bilddata som möjligt utan att förstöra upplevelsen för användaren.

Font loading

Font loading handlar om hur webbfonter hämtas och visas i webbläsaren. Om fonter laddas dåligt kan sidan kännas långsammare eller hoppa till visuellt när texten byter utseende.

Caching

Caching betyder att en kopia av innehållet sparas tillfälligt så att samma sak inte behöver hämtas eller byggas om varje gång. Det gör återkommande besök snabbare och minskar belastningen på servern.

Browser caching

Browser caching betyder att användarens egen webbläsare sparar filer och svar lokalt för att kunna återanvända dem senare. Då slipper webbläsaren ladda om samma resurser varje gång.

Edge caching

Edge caching betyder att innehåll sparas i cache på servrar som ligger närmare användaren än origin-servern gör. Det minskar avståndet till innehållet och kan därför göra svaren snabbare.

Compression

Compression betyder att filer packas ihop innan de skickas över nätet så att de blir mindre. Mindre filer går snabbare att skicka och laddar därför ofta snabbare hos användaren.

gzip

gzip är en vanlig komprimeringsmetod som gör filer mindre innan de skickas från servern till webbläsaren. Det används ofta för HTML, CSS och JavaScript för att minska mängden data som måste laddas ner.

Brotli

Brotli är en annan komprimeringsmetod som ofta kan ge ännu mindre filer än gzip. Den används också för att snabba upp överföringen av resurser över nätet.

CDN

CDN står för Content Delivery Network och är ett nätverk av servrar på flera olika platser som lagrar kopior av innehåll. Tanken är att användaren ska kunna få filer från en server som ligger närmare och därför ofta är snabbare.

Origin server

Origin server är den ursprungliga server där innehållet egentligen kommer ifrån. Om något inte redan finns i cache eller i ett CDN är det ofta origin-servern som måste leverera det.

Minification

Minification betyder att onödiga tecken tas bort ur kod utan att funktionen ändras, till exempel mellanslag, kommentarer och annan överflödig text. Det gör filerna mindre och snabbare att ladda.

Bundle size

Bundle size är storleken på den samlade kodfil eller de kodfiler som skickas till webbläsaren, ofta JavaScript-bundles. Ju större bundle size du har, desto mer måste laddas ner, tolkas och köras innan sidan känns snabb och klar.

Server, leverans och protokoll

DNS

DNS är systemet som översätter ett domännamn, som makun.se, till den IP-adress som servern faktiskt har. Det är alltså det som hjälper webbläsaren att hitta rätt server när någon skriver in en webbadress.

DNS lookup

En DNS lookup är själva uppslagningen där webbläsaren eller ett system frågar efter vilken IP-adress som hör till ett visst domännamn. Det är ett av de första stegen som måste ske innan en sida kan börja laddas.

TCP

TCP är ett nätverksprotokoll som används för att skapa en stabil förbindelse mellan två datorer och skicka data i rätt ordning. Det är ett grundprotokoll som länge har använts för vanlig webbtrafik.

TLS

TLS är säkerhetsprotokollet som skyddar kommunikationen mellan webbläsaren och servern. Det gör att informationen skickas krypterat så att andra inte enkelt kan läsa eller ändra den på vägen.

SSL

SSL är den äldre föregångaren till TLS. Idag säger många fortfarande “SSL”, men det är i praktiken TLS som används för moderna säkra anslutningar.

HTTPS

HTTPS är den säkra versionen av HTTP. Det betyder att webbtrafiken skyddas med TLS så att data mellan användaren och servern skickas krypterat.

HTTP/1.1

HTTP/1.1 är den klassiska versionen av HTTP som webben använde under lång tid innan HTTP/2 och HTTP/3 blev vanliga. Enkelt sagt är det den äldre standarden för hur webbläsare och servrar pratar med varandra om webbsidor och filer.

HTTP/2

HTTP/2 är en modernare version av HTTP som är gjord för att minska väntetid och göra överföringen effektivare. Den stora vinsten är att flera requests och svar kan hanteras smartare över samma anslutning.

HTTP/3

HTTP/3 är nästa stora version efter HTTP/2. Den använder QUIC över UDP i stället för TCP, vilket kan minska fördröjning och göra anslutningen snabbare och smidigare.

HSTS

HSTS är en säkerhetsinställning som säger till webbläsaren att en webbplats bara ska öppnas med HTTPS. När den väl är satt försöker webbläsaren automatiskt använda den säkra versionen i fortsättningen.

Secure context

Ett secure context är en miljö där sidan körs med tillräcklig säkerhet, i praktiken nästan alltid via HTTPS. Vissa moderna webbfunktioner fungerar bara i en sådan säker miljö.

Mixed content

Mixed content betyder att en säker HTTPS-sida försöker ladda in något osäkert över HTTP, till exempel en bild, ett script eller en iframe. Det är ett problem eftersom den säkra sidan då blandas med osäkra resurser.

Reverse proxy

En reverse proxy är en server som står framför dina riktiga webbservrar och tar emot inkommande requests först. Den kan sedan skicka vidare trafiken, cacha innehåll, skydda origin-servern eller avlasta den.

CDN

Ett CDN är ett nätverk av servrar som finns på många olika platser och lagrar kopior av innehåll. Poängen är att användaren ska få filer från en server som ligger närmare och därför ofta svarar snabbare.

Origin

I det här sammanhanget betyder origin den ursprungliga servern där innehållet egentligen kommer ifrån. Om en fil inte redan finns i cache eller i ett CDN är det origin som måste leverera den.

Edge

Edge syftar här på den del av nätverket som ligger närmare användaren, till exempel en edge-server i ett CDN. Tanken är att innehåll ska kunna levereras från “kanten” av nätverket i stället för hela vägen från origin-servern.

Cache-Control

Cache-Control är en HTTP-header som styr hur innehåll får cachas i webbläsare och delade cacher, som proxyservrar eller CDN:er. Den talar alltså om hur länge något får sparas och under vilka regler.

ETag

ETag är en identifierare för en viss version av en resurs. Den hjälper webbläsare och cacher att avgöra om innehållet har ändrats eller om den sparade versionen fortfarande går att använda.

Last-Modified

Last-Modified är en header som visar när servern anser att en resurs senast ändrades. Den används ofta för att hjälpa till med caching och för att avgöra om innehållet behöver hämtas igen.

Vary header

Vary är en header som berättar vilka delar av requesten som påverkade vilket svar servern gav. Den är viktig för caching, eftersom den talar om när olika versioner av samma URL ska sparas separat.

Content-Type

Content-Type är en header som talar om vilken typ av innehåll servern skickar tillbaka, till exempel HTML, CSS, JavaScript, JSON eller en bild. Den hjälper webbläsaren att förstå hur innehållet ska tolkas.

Content-Length

Content-Length är en header som anger hur stor själva svarkroppen är i antal bytes. Den hjälper mottagaren att förstå hur mycket data som ska tas emot.

Header response

Det du menar här kallas oftast response header. Det är de headers som skickas från servern tillbaka till webbläsaren tillsammans med svaret och som ger extra information om till exempel caching, innehållstyp eller säkerhet.

Server log

En server log är loggfilen där servern sparar information om requests och svar som har passerat genom den. I praktiken är det där du kan se vad som har begärts, när det hände och hur servern svarade.

Log file analysis

Log file analysis betyder att man går igenom serverloggar för att förstå vad som faktiskt händer på sajten. Inom SEO används det ofta för att se vad Googlebot har besökt, hur ofta det sker och vilka svar servern gav.

Bot log

Bot log är inte en formell webbstandardterm, men används ofta om den del av loggarna som gäller bots och crawlers. Det är alltså loggposter från till exempel Googlebot och andra automatiska besökare.

Crawl log

Crawl log är också ett praktiskt SEO-ord snarare än en officiell standardterm. Det brukar betyda de loggposter som visar hur en crawler har rört sig genom webbplatsen, vilka URL:er den hämtat och hur servern svarade.

Host load

Host load handlar om hur mycket belastning en crawler eller annan trafik lägger på din server eller ditt hostname. Google använder just den typen av signal för att undvika att crawla så hårt att servern blir överbelastad.

Response time

Response time är hur lång tid det tar innan ett svar kommer tillbaka. I praktiken används det som ett enkelt mått på hur snabbt servern eller sidan svarar när någon försöker hämta innehåll.

Time to first byte

Time to first byte, eller TTFB, är tiden från att webbläsaren begär en sida tills den får den första byten från servern. Det är alltså ett mer exakt sätt att mäta hur snabbt servern börjar svara.

Indexkontroll, borttagning och åtkomst

Password protection

Password protection betyder att innehållet skyddas med lösenord eller inloggning så att bara behöriga användare kan komma åt det. Om innehållet är privat eller känsligt är det ett tydligt sätt att hålla det borta från Google Search.

Login wall

En login wall betyder att användaren måste logga in för att se innehållet. I praktiken fungerar det som en spärr som gör att innehållet inte är öppet tillgängligt för vanliga besökare eller sökmotorer.

Blocked resource

En blocked resource är en fil eller resurs som Google inte får komma åt, till exempel en bild, PDF eller annan fil. När en viktig resurs är blockerad kan Google få svårare att förstå eller visa innehållet korrekt.

Blocked page

En blocked page är en sida som Google inte får eller inte kan läsa. Det kan bero på till exempel lösenordsskydd, robots-regler eller andra tekniska spärrar.

Blocked by robots.txt

Blocked by robots.txt betyder att en robots.txt-regel stoppar Google från att crawla sidan eller filen. Det är viktigt att veta att en sådan blockering inte alltid hindrar själva URL:en från att kunna dyka upp i sökresultaten.

Noindex page

En noindex page är en sida som har en noindex-regel som säger till Google att inte ha med sidan i sökresultaten. För att noindex ska fungera måste Google kunna komma åt sidan och läsa regeln.

URL removal

URL removal betyder att du begär att en viss URL ska tas bort från Googles sökresultat. Det används när du snabbt vill få bort en sida från Search, till exempel via Removals-verktyget i Search Console.

Temporary removal

Temporary removal betyder att en sida eller URL döljs från Google Search under en begränsad tid. Det är en snabb lösning, men den behöver följas upp med en permanent åtgärd om innehållet verkligen ska hållas borta.

Redacted content removal

Redacted content removal handlar om att få bort innehåll som har maskerats eller svartats över, men som ändå kan finnas kvar i dokumentet eller i Googles resultat. Då behöver man både ta bort eller ersätta den live versionen och använda Removals-verktyget för att få bort det snabbare från Search.

Image removal

Image removal betyder att du tar bort en bild från Googles sökresultat. Det kan göras snabbt med Removals-verktyget eller mer permanent med till exempel robots.txt eller noindex via X-Robots-Tag för bilden.

File removal

File removal betyder att du tar bort en fil, som en PDF eller annan resurs, från Googles sökresultat. Det görs antingen genom att ta bort filen eller genom att blockera indexering på rätt sätt så att Google slutar visa den.

Deindexed URL

En deindexed URL är en webbadress som inte längre finns i Googles index. Det betyder att URL:en har tagits bort från sökresultaten, antingen tillfälligt eller permanent.

Restricted content

Restricted content är innehåll som inte är öppet för alla, till exempel sådant som kräver lösenord, inloggning eller annan behörighet. Den typen av innehåll ska inte lämnas öppet om du verkligen vill hålla det borta från sökmotorer och obehöriga besökare.

Content visibility control

Content visibility control betyder att du styr vad som får synas i Google och vad som inte ska synas där. Det kan göras med flera olika metoder, till exempel lösenordsskydd, noindex, borttagning av innehållet eller tillfälliga removals.

Filtyper och indexerbara resurser

HTML

HTML är det vanliga formatet för webbsidor. Det är den typ av innehåll Google lättast kan läsa och förstå när en sida crawlas och indexeras.

PDF

PDF är ett dokumentformat som Google kan indexera. Det betyder att innehållet i en PDF i många fall kan förstås och visas i sökresultaten ungefär som annat textbaserat innehåll.

Image indexing

Image indexing betyder att Google upptäcker, crawlar och lägger in bilder i sitt index så att de kan visas i Google Bilder och andra sökresultat. För att det ska fungera behöver Google kunna hitta och läsa bildfilerna.

Video indexing

Video indexing betyder att Google hittar och behandlar video så att den kan visas i sökresultat med videoinslag. Google rekommenderar bland annat stabila URL:er för videofilen och miniatyrbilden för att videon ska kunna upptäckas och indexeras ordentligt.

File types Google can index

File types Google can index betyder de filtyper som Google faktiskt kan läsa och ha med i sitt index. Google säger att de kan indexera de flesta textbaserade filer och vissa kodade dokumentformat, och att filtypen främst avgörs av Content-Type-headern.

Non-HTML files

Non-HTML files är filer som inte är vanliga webbsidor i HTML, till exempel PDF:er, bilder och videofiler. Google kan indexera flera sådana filtyper, men de fungerar lite annorlunda än vanliga HTML-sidor när det gäller till exempel metadata och indexeringsregler.

Canonical for non-HTML files

Canonical for non-HTML files betyder att du anger huvudversionen för en fil som inte är HTML, till exempel en PDF. För sådana filer använder man normalt en canonical i HTTP-headern i stället för en vanlig canonical-tagg i sidans kod.

Resource URLs

Resource URLs är webbadresser som pekar till resurser som bilder, video, script, filer eller andra delar som en sida använder. De är alltså inte alltid vanliga innehållssidor, men de kan fortfarande behöva hämtas, läsas och ibland indexeras av Google.

Media files

Media files är filer som innehåller media, till exempel bilder, video eller andra visuella resurser. Google behandlar sådana filer som egna resurser och kan indexera dem om de går att hitta och komma åt.

Embedded resources

Embedded resources är resurser som laddas in inne i en sida, till exempel bilder, videor, PDF:er eller andra filer. Google förklarar att om en sida blockeras med robots.txt så blockeras även sådana inbäddade non-HTML-filer från crawling, om de inte också länkas från andra sidor som får crawlas.

Monitoring, felsökning och verktygstermer

Google Search Console

Google Search Console är Googles verktyg för att se hur din webbplats fungerar i Google Search och för att hitta tekniska problem. Det används bland annat för att följa indexering, crawling, säkerhetsproblem och structured data.

URL Inspection Tool

URL Inspection Tool är verktyget där du kan kontrollera hur Google ser en specifik URL. Där kan du se om sidan är indexerad, varför den kan eller inte kan indexeras, testa liveversionen och be Google crawla sidan igen.

Page Indexing report

Page Indexing report visar indexeringsstatusen för alla URL:er som Google känner till i din property. Den hjälper dig förstå vilka sidor som är indexerade, vilka som inte är det och varför.

Crawl Stats report

Crawl Stats report visar statistik över hur Google har crawlat din webbplats över tid. Där kan du bland annat se hur många requests som gjorts, hur servern svarade och om Google stötte på tillgänglighetsproblem.

Rich Results Test

Rich Results Test är Googles testverktyg för att kontrollera om en sida har structured data som kan kvalificera sig för rich results. Det används för att testa markup, hitta fel och se vilka rich result-typer Google känner igen på sidan.

Manual action

En manual action är en manuell åtgärd från Google mot en webbplats eller sida som bryter mot Googles regler. Om du får en sådan kan den påverka hur sidan eller sajten syns i sökresultaten tills problemet är löst.

Security issues report

Security Issues report visar varningar när Google hittar tecken på att en webbplats kan vara hackad eller användas på ett sätt som kan skada besökare eller deras enheter. Rapporten hjälper dig alltså att upptäcka säkerhetsproblem som påverkar både användare och synlighet i Search.

HTTPS report

HTTPS report visar hur många indexerade URL:er på webbplatsen som är HTTP respektive HTTPS. Den visar också exempel på problem som hindrar sidor från att serveras som HTTPS i Google Search.

Enhancement report

En enhancement report är en rapport i Search Console som visar fel, varningar och giltiga objekt för vissa förbättringar eller typer av structured data som Google har hittat på sajten. Den hjälper dig alltså att se vad som fungerar, vad som är trasigt och på vilka sidor problemen finns.

Validation

Validation är funktionen du använder efter att du har rättat ett problem i en rapport. När du startar en validering börjar Google kontrollera om felet verkligen är löst, och för rich result-/enhancement-rapporter triggar det en process där berörda sidor crawlas igen.

Live test

Live test är ett test i URL Inspection som kontrollerar den aktuella liveversionen av en sida, inte bara den version som redan finns i Googles index. Det används när du vill se hur sidan verkar fungera just nu och om den verkar möjlig att indexera.

Fetched page

Fetched page syftar på den version av sidan som Google faktiskt lyckades hämta när den testade eller inspekterade URL:en. Enkelt sagt är det den sida Google fick tillbaka från servern innan den går vidare med att analysera och eventuellt rendera den.

Rendered page

Rendered page är den version av sidan som Google ser efter att sidan har byggts upp, till exempel efter att JavaScript har körts. I URL Inspection kan du se en skärmbild av hur Google-verktyget uppfattar den renderade sidan.

Indexing request

Indexing request betyder att du ber Google att crawla en specifik URL via URL Inspection. Det är alltså ett sätt att tala om för Google att sidan har ändrats eller är viktig att titta på, men det är ingen garanti för indexering.

Recrawl request

Recrawl request är inte riktigt det officiella knappnamnet i Search Console idag, men används ofta som ett praktiskt uttryck för att be Google crawla en sida igen. I praktiken menar man oftast samma sak som att göra en indexing request efter att sidan har uppdaterats.